Så trött
Jag har kommit hem nu. Jag är så trött. Jag är trött i både kropp och själ & mitt hjärta gör ont.
Ja, alltså.
Jag hade inte klagat om han nu bara hade valt bort oss helt.
Nu valde han att han skulle vara med och då blir jag måttligt sur när han gör sånt.
Japp jag valde att vara ensam och ensam är jag, det är inget jag gnäller över heller, snarare lovprisar!
Men uj vad irriterad jag kan bli på honom när han gör sånt.
Han ska inte säga att han vill vara med om han inte tänker göra allvar av det känner jag.
Då kunde han sagt att han bara kommr kika in ett par ggr per år för att han är nyfiken på hur hon ser ut men egentlgien inte alls vill greja med henne.
Jisses, och han inbillar sig att han ska få ha henne själv när hon blir äldre.. My as säger jag då, duger det inte nu så duger det väl inte sedan heller?
Åh skönt med lite feedback på inlägget kände jag.
Tack!
=)
